Professor i infektionsmedicin Anders Håkansson framtidsspanar

Anders HåkansssonNamn: Anders Håkansson

Ålder: 46 år

Befattning: Sedan 2014: Professor i infektionsmedicin vid Lunds Universitet. Doktorerade i medicinsk mikrobiologi vid Lunds Universitet 1999 och flyttade sedan till USA där han gjorde sina post-doktorella studier, först vid University of Alabama at Birmingham, Birmingham, AL, USA och sedan vid Harvard Medical School, Boston, MA, USA innan han startade sitt eget labb och forskargrupp 2007 in Buffalo, NY, USA. Anders arbetade där tills han blev rekryterad tillbaka till Sverige 2014.

Skulle du kunna göra en framtidsspaning som anbelangar ditt arbetsfält utifrån en digital eller teknisk kontext?

Mitt arbetsfält är infektionsforskning och en stor del av vårt arbete i att förstå hur bakterier orsakar infektioner och hur vi ska kunna bekämpa dem, nu när bakterier blir mer och mer resistenta mot antibiotika, är att hitta nya behandlingsstrategier. Detta arbete inkluderar att vara kreativ och komma upp med nya idéer, ställa upp hypoteser och sedan genomföra experiment för att dra slutsatser om våra hypoteser och idéer är korrekta eller ej (den vetenskapliga metoden) och sedan applicera dem i verkligheten.

Forskningen går i riktning mot mer analys av komplex information då nya tekniska metoder för att mäta mer och mer information hela tiden utvecklas.

Att hitta nya targets och strategier involverar mer och mer kraftfulla metoder riktade mot att utvärdera stora mängder data, hitta intressanta fynd i dessa data (en nål i en höstack ibland) och att sedan presentera dessa komplexa data på ett enkelt och lättförståeligt sätt. Forskningen går i riktning mot mer analys av komplex information då nya tekniska metoder för att mäta mer och mer information hela tiden utvecklas. Men utvecklingen av sätt att effektivt analysera och presentera denna information går inte framåt lika fort, vilket är en utmaning.

Modern medicine

Som ett exempel, gör vi experiment som jämför uttryck av gener i bakterier och i cellerna i kroppen vid olika tidpunkter i infektionsförloppet. Detta leder till en otrolig mängd data där vi jämför uttrycket av 2000 till 4000 gener/molekyler mellan olika prover, vid olika tidpunkter och hur de skillnader vi ser relaterar till de ca 20 000 gener som vi människor har.

Att analysera dessa data (4000 x 4000 x 20000 = 320 miljarder datapunkter per tidpunkt), hitta mönster, och identifiera intressanta molekyler att attackera kräver stor datorkraft och speciellt intuitiv mjukvara som kan presentera detta på ett överskådligt sätt. Dessa gener/molekyler kan klassificeras i olika grupper och organiseras på ett oändligt antal olika sätt och att analysera dessa data och att presentera dem är en stor utmaning där mjukvara måste bli bättre och digital presentation av fynden måste förbättras.

Vi forskare saknar ofta den grafiska kunskap som skulle underlätta vårt arbete och även underlätta hur vi kommunicerar våra fynd till allmänheten. Här finns mycket att göra i framtiden som kan leda både till att forskare lättare hittar viktig information och att den informationen kommer allmänheten till nytta.

Vad talar emot denna spaning?

Ingenting talar direkt emot denna spaning. Utmaningen ligger i att analyser och datapresentation hänger med i svängarna när nya tekniker ger oss mer och mer information samtidigt i komplexa biologiska system. Att hitta det som är viktigt och som vi kan använda för att utveckla nya behandlingar är av stor vikt och redskap för detta krävs för framtiden.

Hur hoppas du din bransch utvecklas under de närmsta 10 åren?

Jag hoppas att min bransch utvecklas i den riktning vi nu är på väg och att en samtidig utveckling i forskningstekniker och analys och presentation av information sker. Jag hoppas också att den mer fokuserade forskning som inte kräver fokuserar på stora datamängder och som används för att validera de bioinformatiska fynden inte glöms bort. Men speciellt hoppas jag att bättre sätt att visualisera våra fynd utvecklas genom olika grafiska former, inklusive bildgrafik, men också att animationer och video samt andra former av visuella presentationsformer kommer att användas mer för att förenkla förståelsen för den information vi hittar.

Dels inspireras jag av personer som är nytänkare och som ser världen från ett annorlunda perspektiv än merparten av forskare som mer följer efter vad ett fåtal kreativa personer gör.

Finns det någon specifik person eller opinionsbildare du vänder dig till eller läser för att få inspiration inom ditt fält? Varför just denna person?

Det finns många personer som inspirerar mig i mitt fält. Dels vänder jag mig till dessa personer då de har expertis som jag saknar, då dagens forskning är så specialiserad att utveckling av nya fynd kräver samarbeten där olika kompetenser kommer samman. Dels inspireras jag av personer som är nytänkare och som ser världen från ett annorlunda perspektiv än merparten av forskare som mer följer efter vad ett fåtal kreativa personer gör. Detta ger mig motivationen att tänka utanför boxen, vilket ibland är svårt då vårt fält, liksom många andra, är dogmatiskt och man stöter på motstånd till nya idéer. Då är det bra att veta att man inte är ensam.

//Vill du veta mer om Anders Håkanssons arbete kan du besöka hans hemsida, https://www.acsu.buffalo.edu

 

There are no comments yet